Recension
av En kvinnas resa, Agneta Sjödin
Fotvandring, andlighet och skoskav

Först gillar jag egentligen inte Agneta Sjödins berättelse om kvinnan Maria som är så betagen av den mystiske mästaren. Men sen får vi följa med på en pilgrimsvandring i Spanien och den vandringen blir mycket intressant att följa med på. Jag har aldrig tidigare förstått varför en pilgrimsvandring skall vara så märkvärdig. Att ge sig iväg till Pyrenéerna för att vandra till Santiago de Compostella och meditera över begreppen andlighet, bekymmerslöshet, delande, enkelhet, frihet, långsamhet, närvaro och tystnad som är pilgrimsvandringens nyckelord. Är inte det i sig självt en enda stor motsägelse?
Men Sjödins berättelse får mig att förstå värdet av att fotvandra nästan 800 kilometer. Maria ger sig iväg ensam vilket i sig är så spännande! Det meditativa tillståndet som infinner sig när man lämnar allt annat bakom sig och bara går och går är förstås något alldeles särskilt. Att hindras av skoskav, onda knän, tidsbrist blir så frustrerande! Och mötet med andra som är på samma vandring ger intressanta möten och goda samtal som kan väcka nya tankar. Att det finns mat och sovställen, härbärgen med stora sovsalar, längs hela vandringsleden är naturligtvis värdefullt.
Det är dessa konkreta berättelser som gör boken värd att läsa. Ljudboken med författarens egen inläsning av romanen är mycket njutbar och förstärker upplevelsen av att vara med på färden. Sen får man bära över med den trista ramberättelsen.
En intressant reflektion infinner sig när författaren är så mån om att poängtera att hon inte är religiös utan enbart andligt intresserad! Intressant att notera att andligt är något fint och religiöst har blivit något skamligt. En pilgrimsvandring och kyrkobesök utan religion? Men tydligen besvarar man frågan om varför man vandrar leden med om det är den fysiska utmaningen som lockar, för att man vill möta sig själv, för att man är andligt intresserad eller för att man vill söka Gud? Frågan ställs när man fyller i papper inför mottagandet av sitt pilgrimspass där man kan samla stämplar längs vägen.
Jag tror att romanen är värdefull läsning för den som själv funderar på att ge sig ut på en längre vandring, antingen det rör sig om Sörmlandsleden eller pilgrimslederna i Spanien. Man får en god uppfattning om svårigheterna man behöver förbereda sig inför och några av upplevelserna vandringen kan ge. Själv uppskattar jag mycket den upplevelse romanen har gett mig, som om jag faktisk var med på turen!
Mottagen: 10 maj 2012
Anmäl textfel