Recension av Giftas, August Strindberg

Obligatorisk men obehaglig läsning

Strindberg blev åtalad för första delen av "Giftas""

Bok- presentation:	Giftas
Författar- presentation:	August Strindberg

"Giftas" består av två delar, en som publicerades 1884 och en som publiceras 1886. Alltså mitt i det glada, emancipatoriska 1880-talet där så många kvinnliga författare verkade och där sedlighet och feminism var under livlig debatt. Strindberg blev åtalad för första delen av "Giftas", men inte (på papperet!) för det som rörde förhållandet mellan könen, utan för hädelse då han skrivit att oblat och nattvardsvin inte var Guds kropp utan bara majsbröd och vanligt vin. Han friades dock och blev istället något av en hjälte i vissa kretsar, även om det anses att hans paranoia kraftigt förvärrades av den juridiska förföljelsen.

"Giftas"-novellsamlingarna (I & II) är ganska lika. De handlar båda om hur förhållandet mellan könen såg ut och hur Strindberg ansåg att det skulle se ut. Dock är tvåan ganska mycket råare. En stor skillnad är också att språkhantering och gestaltning lever och blomstrar i ettan, samt i de första novellerna i tvåan, medan de många kortare novellerna i "Giftas" II mest är som outvecklade skisser. Förordet till "Giftas I" är en klassisker, då Strindberg där utvecklar sin syn på kvinnofrågan. Och det är den som sedan går igen i alla novellerna, med fasligt många upprepningar av både detaljfakta och argument.

Strindberg ansåg helt enkelt: a) att det är mannen som är förtryckt och måste försörja kvinnan, b) det är den prostituerade som utnyttjar den betalande mannen, c) alla gifta kvinnor är prostituerade då de kan kräva försörjning av mannen, d) äktenskapets enda syfte är barn och ett barnlöst äktenskap är inget egentligt äktenskap, e) den gifta kvinnan har ingen rätt till att äga pengar, allt ska tillfalla mannen som har ansvaret för familjen, f) kvinnor har ingen rätt att kräva rätt att arbeta, de har fått hela tiden men är så jääävla lata att de bara orkar om det är nödvändigt för att familjen ska gå runt (och knappt ens det), g) kvinnor har haft möjligheten att gå ut i krig under hela historiens lopp men de har föredragit att männen dör och därför har de ingen rätt att klaga på någonting, h) män har byggt hela civilisationen och om kvinnor går ut i samhället åker de bara snålskjuts på allt som männen redan har byggt upp.

Detta är alltså huvuddragen i den skönlitterära gestaltningens bakomliggande argumentation. Och dessa argument förs hela tiden fram i novellerna som mer är poetiska debattinlägg. Ändå har jag haft mycket roligt när jag har läst "Giftas". Det är givande att fördjupa sig i Strindbergs åsikter och syn på världen. Det säger så mycket om hela hans samtid. "Giftas" KAN helt enkelt inte saknas i en beläst människas läsa-lista. (Undantag görs för dem som är allergiska mot Strindberg.)

Mottagen: 1 september 2012

 Relaterade artiklar 

Avslutning på Dramaten

Snart avslutas Strindbergåret

Ständigt denne August Strindberg. Under 2012 har man fått känslan av att han lurar i varje buske, trots att det är hundra år sedan han dog. Varenda bibliotek i Sverige har ordnat en liten hylla med information om Strindberg och hans verk. Flera nya böcker av och om Strindberg har också givits ut, bland annat den speciella ”Ockulta dagboken”, Strindberg egen dagbok. Men snart avtar antagligen detta fokus på allas vår nationalskald. Den 1 december avslutas Strindbergåret med en ceremoni på på Kungliga Dramaten i Stockholm.

Läs mer ...

Strindbergs roman från 1888 på pockettoppen

Bokcirkeltrend hypar "En dåres försvarstal"

En småknepig kärleksroman från 1888 har oväntat smugit sig in på flera nätbokhandlars pockettoppar. Det är August Strindbergs "En dåres försvarstal". Anledningen är att boken utsetts till den officiella "Stockholm läser"-boken 2012.

– Min känsla är att intresset för att träffas och diskutera böcker bara ökar, säger Åsa Nordlinder, projektledare på Författarcentrum Öst som arrangerar "Stockholm läser" tillsammans med Stockholms stadsbibliotek.

Läs mer ...

Anmäl textfel