LitteraturMagazinets recension
av Hemligheternas hus 2 - Bestarnas kamp, Chris Columbus
Spännande fortsättning
"Bestarnas kamp", del två i serien "Hemligheternas hus", är en spännande äventyrsroman med originell handling. Som läsare har man aldrig tråkigt!
Syskonen Brendan, Eleanor och Cordelia Walker verkar äntligen ha besegrat Dahlia Kristoff, eller vindhäxan som hon också kallas. Eleanor använde en magisk bok för att förvisa henne till "det värsta ställe man kan tänka sig", och sedan dess har vindhäxan varit borta.
Syskonen lever ett ganska lugnt liv med sin mamma och pappa i San Francisco. Allt verkar vara normalt igen. Livet är dock inte helt problemfritt, de saknar förlorade vänner och både Brendan och Eleanor är lite mobbade i skolan. Och som vi alla vet så besegras inte ondska så lätt.
Plötsligt tappar Eleanor en tand när hon ska äta sushi. Blodet rinner. Hennes blodådror blir tjockare och plötsligt skrumpnar hennes händer ihop och blir helt föråldrade som två stumpar som ska falla av. Det är tydligt att vindhäxan är tillbaka igen och hon vill ha hämnd.
"Bestarnas kamp" är fortsättningen på "Vindhäxans hämnd", den första boken i serien "Hemligheternas hus". Precis som i första boken är det ett högt tempo nästan hela tiden. Fantasyäventyr blandas med skräck; vindhäxan är ett ovanligt otäckt monster som kan ta mänskliga skepnader. Vindhäxan kan även väcka liv i romanfigurer, till exempel en krigshjälte från en bok från första världskriget, men även värre figurer.
Under bokens gång hamnar syskonen på olika historiska farliga platser, bland annat på en gladiatorarena i det antika Rom.
Det här är en handlingsdriven bok där huvudpersonerna tyvärr är ganska platta. Det viktigaste i boken är handlingen, som är originell och spännande nästan hela tiden. Man har aldrig tråkigt när man läser den här boken, vilket måste vara det bästa betyg en äventyrsroman kan få.
Mottagen: 17 juni 2015
Anmäl textfel
