I slutet av 1850-talet förbjöds uppenbar grymhet mot kreatur. Därmed blev djurs välbefinnande ett rättsligt skyddat intresse i Sverige. Redan i 1944 års djurskyddslag fanns regler om djurförsök. Djurs behov av skydd har emellertid alltid vägts mot människors ekonomiska och livskvalitativa behov. Sedan år 1979 hanteras avvägningarna mellan människors och försöksdjurs intressen av djurförsöksetiska nämnder. I dessa finns både lekmän och forskningsanknutna ledamöter. Nämnderna fattar sedan år 1998 rättsligt bindande förvaltningsbeslut. I den politiska debatten har anförts att nämnderna skall fungera som konsensusskapande diskussionsforum, men att det i dem istället ibland förekommer konflikter och åsiktspolarisering. I denna bok studeras djurförsöksreglernas och de djurförsöksetiska nämndernas uppkomst och utformning. Även huruvida djurförsöksreglernas å ena sidan teoretiska utformning och å andra sidan praktiska tillämpning kan inordnas i en övergripande systematik för rättsregler och offentligrättsliga beslutsmodeller undersöks.