Hur beskriver man människans religiösa erfarenheter och beteenden i ett psykologiskt perspektiv? Det är den övergripande fråga som ställs inom religionspsykologin, ett universitetsämne som befinner sig i stark utveckling. I denna klassiker som nu utkommer i en kraftigt omarbetad utgåva, presenteras de senaste forskarrönen på området. Här finns också nyskrivna kapitel om nyandlighet (new age), mystik och meditativa tekniker.

I bokens första del undersöks bland annat människans religiösa upplevelser i relation till den sociokulturella miljön. Här beskrivs också förhållandet mellan religion och olika psykologiska perspektiv, till exempel djuppsykologi, kognitiv psykologi och personlighetspsykologi.

Andra delen är mer tematiskt uppbyggd. Bland annat beskrivs intensiva religiösa erfarenheter och den senaste forskningen kring nya religiösa rörelser. I flera kapitel ställs frågor kring religion och psykisk hälsa. Här återfinns också bidrag från tre medförfattare: Jan Hermansson, teol. dr i religionspsykologi, skriver om personlighetspsykologi och religion, Ulf Sjödin, fil.dr i religionshistoria, presenterar ett aktuellt material om ungdomars religiösa värderingar och Petra Junus, teol. dr. i religionspsykologi, beskriver den religionspsykologiska kvinnoforskningen.

Den religiösa människan är en självklar grundbok för nybörjarstudenter i religionsvetenskap på universitet och högskola. Den vänder sig också till lärare i religionskunskap i grundskolan och på gymnasiet, samt till psykologer, psykoterapeuter och personal inom den psykiatriska vården.

Boken utkom första gången 1985. Från och med denna utgåva tar Natur och Kultur över den från Antoon Geels eget förlag Plus Ultra.

Ny reviderad utgåva

Antoon Geels är bitr. professor i religionshistoria med religionspsykologi Lunds universitet. Han har publicerat ett tiotal böcker om mystik i olika religiösa traditioner.

Owe Wikström är teol. dr och professor i religionspsykolgi vid Uppsala universitet. Han är författare till ett tiotal böcker.

Hur beskriver man människans religiösa erfarenheter och beteenden i ett psykologiskt perspektiv? Det är den övergripande fråga som ställs inom religionspsykologin, ett universitetsämne som befinner sig i en viktig utvecklingsfas. I denna klassiker, som nu utkommer i en kraftigt omarbetad utgåva, presenteras de senaste forskarrönen på området.

Det finns idag en växande skara människor som kallar sig andliga men inte religiösa. De har en privat tro utan att vilja tillhöra någon etablerad religiös tradition. Denna hållning speglas i ett nästan nyskrivet kapitel. Under rubriken andlighet i vår tid behandlas fenomenet tro utan tillhörighet liksom nya religiösa rörelser, fundamentalismens psykologi och psykologiska aspekter av religiöst motiverad terrorism. Andra nyheter är bl a att det socialkonstruktionistiska perspektivet har utökats med ett avsnitt om postmodernism och religionspsykologi. Avsnittet om rollteori har kompletterats med ytterligare ett förslag till utveckling. Det handlar om ett kulturpsykologiskt och narrativt komplement. Det gör att rollteorin blir lättare att integrera med det socialkonstruktionistiska perspektivet. Petra Junus, som svarar för bokens kvinnovetenskapliga perspektiv, har skrivit om nypaganism och shamanism. Jan Hermanson har skrivit ett nytt kapitel om den teori som kanske mer än någon annan dominerar den religionspsykologiska scenen: copingteorin.

Den religiösa människan är en etablerad grundbok för studenter i religionsvetenskap på universitet och högskola. Den vänder sig också till lärare i religionskunskap i grundskolan och på gymnasiet, samt till psykologer och annan personal inom den psykiatriska vården.

Detta standardverk inom religionspsykologi utkommer nu i sin tredje utgåva, utökad med de senaste forskningsrönen. Religionspsykologins uppgift är att beskriva människans religiösa upplevelser och beteenden i ett psykologiskt perspektiv. I boken undersöks bland annat intensiva religiösa upplevelser, nya religiösa rörelser och relationen mellan religiös upplevelse och sociokulturell miljö. Några...